Ooh sweet childhood! Så himla gott med Wetabix. När jag var liten åt jag ALLTID det. Minns att Wetabix hade en speciell egenskap, när Anna och jag var små fick vi alltid skrattattacker när vi åt det tillsammans. Vi måste sitta på olika ställen och äta för att inte skratta ihjäl oss. Anna, du minns säkert att en fick sitta vid köksbordet och en i trappan. Dehär små glädjeämnena i livet, vem kunde veta att lyckan fanns Wetabix!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar